Världen från en liten tjejs perspektiv

Det känns rätt konstigt att allt närmare sig så snabbt. Och något ännu konstigare. Jag känner mig knappt nervös längre. Japp, no more noblesseaskar eller kilovis vinigummin. Jag får inte ens små neurotiska sammanbrott längre. Lugn som en filbunke så att säga!

Eller ja, förutom idag. Då fick jag ett miniutbrott. Men det var ingen som drabbades speciellt mycket... så det räknas inte. Tycker jag.