Världen från en liten tjejs perspektiv

Om typ tre timmar är jag härifrån. Och jag kommer inte tillbaka om en vecka eller två.

Idag har jag gråtit som en idiot typ hela dagen: en halvtimme på morgonen,någon gång vid lunch,en gång runt 8-9 och sen nu. Jag vet ju att jag vill åka (antagligen) och jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag inte åkte. Men att säga hejdå tillen skitbra pojkvän och mina bästa kompisar är inte direkt superlätt. Plus att jag gråter väldigt lätt (nej,du skojar?!).

I alla fall.. jag ska försöka skriva så mycket i bloggen som möjligt eftersom jag inte vill att någon glömmer bort mig medan jag blir fet och ful i USA.

Jag vill åtminstonde ha en kompis kvar när jag kommer tillbaka.