Gårdagen:
Igår var jag och festade på Trump World Tower.
ujj, låter nästan superglamoröst.
Tyvärr tog det 30 minuter att få en drink....
bardisken var två meter hög...
jag är liten...
nådde inte upp...
Och trots den diskriminerande inredningen så spelade dom inte Båten Anna.
Inte en enda gång!!!
Jag har hittat den!
Jag tappade bort fjärrkontrollen til tvn igår.
Eller tappade och tappade. Den försvann ju bara! I tomma intet! Helt borta.
Men idag hittade jag den!!!
... den låg i grönsakslådan. I kylen.
(och det var fan på fjärkontrollens eget bevåg)
Eller tappade och tappade. Den försvann ju bara! I tomma intet! Helt borta.
Men idag hittade jag den!!!
... den låg i grönsakslådan. I kylen.
(och det var fan på fjärkontrollens eget bevåg)
Att föda barn:
Jag vaknade halv sex imorse av mig själv. Det enda jag kunde tänka på var:
MENSVÄRK!!!
Varje gång jag har mensvärk tänker jag på att det egentligen är den milda versionen till att föda barn. Typ. Kanske bara "lite" värre.
Powernapps hjälper alltid mot mensvärk, jag tror jag ska prova på den tekniken när jag föder barn också:
- Okej, Tina, snart är barnet ute, krysta!!!
- Det göör ooont, har något en mobil förresten? Eller en väckarklocka?
- Barnet är snart ute, lite till bara... vad behöver du en väckarklocka till?
- Eh, ajj, helvete, jag menar jag vill ta en powernapp nu.
- NU??!!
- JA NU!! Det är faktiskt jag som föder barn, och hur jag föder barn bestämmer ju jag, ELLER HUR!!!
- Men du kan inte... barnet är snart fött, allt är klart snart, bara en krystning!
- Vad är det här för jävla vård! Jag krystar fan när jag vill, nu ska jag sova... sätt klockan på 20 minuter förresten, blir superbra!
Sen somnar jag och vaknar upp med en bebis i min famn!
MENSVÄRK!!!
Varje gång jag har mensvärk tänker jag på att det egentligen är den milda versionen till att föda barn. Typ. Kanske bara "lite" värre.
Powernapps hjälper alltid mot mensvärk, jag tror jag ska prova på den tekniken när jag föder barn också:
- Okej, Tina, snart är barnet ute, krysta!!!
- Det göör ooont, har något en mobil förresten? Eller en väckarklocka?
- Barnet är snart ute, lite till bara... vad behöver du en väckarklocka till?
- Eh, ajj, helvete, jag menar jag vill ta en powernapp nu.
- NU??!!
- JA NU!! Det är faktiskt jag som föder barn, och hur jag föder barn bestämmer ju jag, ELLER HUR!!!
- Men du kan inte... barnet är snart fött, allt är klart snart, bara en krystning!
- Vad är det här för jävla vård! Jag krystar fan när jag vill, nu ska jag sova... sätt klockan på 20 minuter förresten, blir superbra!
Sen somnar jag och vaknar upp med en bebis i min famn!
Jättefunktionellt ju!
Lina berättar att hon ska flytta till en ny lägenhet:
- Vi har hittat en lägenhet förresten...
- Åh, vad för nån?
- En tvåa, och en stooor en.
- Hehe, åfan en tvåa. Då har ni ju flera rum att ligga i!
- Tystnad
- Jag menar iställer för ett.. nu kan ni ju gå mellan rum till rum liksom!
- Tystnad
- Men, Lina, erkänn, det är ju bra. Har ni balkong också, då blir det ju typ en fjärde plats??
Lina lägger på.
(ursäkta men jag var ju bara logisk?)
- Vi har hittat en lägenhet förresten...
- Åh, vad för nån?
- En tvåa, och en stooor en.
- Hehe, åfan en tvåa. Då har ni ju flera rum att ligga i!
- Tystnad
- Jag menar iställer för ett.. nu kan ni ju gå mellan rum till rum liksom!
- Tystnad
- Men, Lina, erkänn, det är ju bra. Har ni balkong också, då blir det ju typ en fjärde plats??
Lina lägger på.
(ursäkta men jag var ju bara logisk?)
Hur man handskas med barn, del 1:
Jag vaknade av telefonen för en halvtimme sen...
... skolan är stängd.
När skolan är stängd brukar det se ut så här:
Min unge går upp, 10 min senare står 8 andra ungar i samma ålder utanför dörren. Jag släpper in dom.
Fem minuter senare säger jag att alla ungar ska in i vardagsrummet för det finns ("finns") godis där. Alla ungar springer in i vardagsrummet. JAG LÅSER! Efter två timmar börjar ungarna gnälla om att dom är hungriga. Jag slänger in lite bröd.
Sedan kollar jag tv dom resterande 7 timmarna. Barnen blir upphämtade. Jag är glad, men framförallt, barnen är jätteglada!
Ibland, är allt ungar behöver lite disciplin helt enkelt.
... skolan är stängd.
När skolan är stängd brukar det se ut så här:
Min unge går upp, 10 min senare står 8 andra ungar i samma ålder utanför dörren. Jag släpper in dom.
Fem minuter senare säger jag att alla ungar ska in i vardagsrummet för det finns ("finns") godis där. Alla ungar springer in i vardagsrummet. JAG LÅSER! Efter två timmar börjar ungarna gnälla om att dom är hungriga. Jag slänger in lite bröd.
Sedan kollar jag tv dom resterande 7 timmarna. Barnen blir upphämtade. Jag är glad, men framförallt, barnen är jätteglada!
Ibland, är allt ungar behöver lite disciplin helt enkelt.
How to be a rolemodel, del 1:
- You have piano today...
- I dont wanna fucking go!
- Well the calender fucking tells you to go!
- I hate the fucking calender!
- You have to fucking go anyway.
- I dont fucking want to
- I dont fucking care!!!
.. sen åkte vi. Gillar att vara en förebild. Hehe.
Livet är värt att leva ändå. Typ.
Jag fick -A på min första uppsats i amerikansk litteratur.
Kul att något går bra när allt annat går åt helvete.
Men seriöst. Jag är megapositiv kolla bara här:
"Hej jag heter Tina och jag är brun, SMART och singel!!!
... hehe.. slå det om ni kan...
Kul att något går bra när allt annat går åt helvete.
Men seriöst. Jag är megapositiv kolla bara här:
"Hej jag heter Tina och jag är brun, SMART och singel!!!
... hehe.. slå det om ni kan...
Allt inte superlätt ibland:
Idag har jag, gråtit, gråtit... får se nu här... nej men vilket överraskning... gråtit lite till.
Jag vet att den här veckan bestäms allt. Om min värdmamma har kvar jobbet eller inte.
Det är jobbigt att leva med den här stressen i flera månader. Utan att veta riktigt vart man ska. Och det är jobbigt att se hur dåligt resten av familjen mår. Och tillslut, med allting annat så brister allt.
Är man aupair är man en del av en familj. Man är här när allting är hur bra som helst, men också när allting suger.
Just nu suger alltihop. Och jag vill inte mer.
Jag vet att den här veckan bestäms allt. Om min värdmamma har kvar jobbet eller inte.
Det är jobbigt att leva med den här stressen i flera månader. Utan att veta riktigt vart man ska. Och det är jobbigt att se hur dåligt resten av familjen mår. Och tillslut, med allting annat så brister allt.
Är man aupair är man en del av en familj. Man är här när allting är hur bra som helst, men också när allting suger.
Just nu suger alltihop. Och jag vill inte mer.
Det går om man bara vill.
Jag har köpt en ny klänning!
Det finns bara ett problem.
Mina bröst får knappt plats. Eller plats och plats. Det är ju bara att trycka in dom. Typ. Och sen inte använda lungorna på 5 timmar.
Oklart hur jag ska kunna leva dock.
Det finns bara ett problem.
Mina bröst får knappt plats. Eller plats och plats. Det är ju bara att trycka in dom. Typ. Och sen inte använda lungorna på 5 timmar.
Oklart hur jag ska kunna leva dock.
Söööndaaaag:
Heej allihopa!
Idag ska jag på museum... guggenheim museumet i NYC.
Det ska blir superintressant eftersom jag är som himla konstärligt belagd
Inte.
Idag ska jag på museum... guggenheim museumet i NYC.
Det ska blir superintressant eftersom jag är som himla konstärligt belagd
Inte.
Hej mitt namn är Tina och jag är brun och singel:
Jag är deppig ikväll
Det är konstigt, jag har ju inget att var deppig för. Egentligen. Jag är ju brun, självständig och singel!!
HÖRDE NI DET, BRUN OCH SINGEL!!!
...nej det här är ingen kontaktannons
... men om det nu vore det, skulle det funka tror ni??!!
I studerande syfte alltså.
Det är konstigt, jag har ju inget att var deppig för. Egentligen. Jag är ju brun, självständig och singel!!
HÖRDE NI DET, BRUN OCH SINGEL!!!
...nej det här är ingen kontaktannons
... men om det nu vore det, skulle det funka tror ni??!!
I studerande syfte alltså.
Förändring...
Hej allhopppa!
På söndag ska jag gör en förändring...
Vad tror ni jag ska utsätta mig för?
a) Amputera bort min högra arm
b) Klippa lugg
c) Skaffa silikonbröst
Den som gissar rätt får en pepparkaka. Eller två.
.
På söndag ska jag gör en förändring...
Vad tror ni jag ska utsätta mig för?
a) Amputera bort min högra arm
b) Klippa lugg
c) Skaffa silikonbröst
Den som gissar rätt får en pepparkaka. Eller två.
.
Jag gillar det här:
Såå. Nu har lina kommit tillbaka.
Hon har ångrat sig nu. Jag kan få stanna där om jag vill. Men bara om jag följer några regler:
Hon har ångrat sig nu. Jag kan få stanna där om jag vill. Men bara om jag följer några regler:
- Jag är bannlyst från köket (alltså... Lina lagar ALL mat och diskar ALL disk)
- Jag får inte komma hennes katter nämre än 1 meter (alltså... Lina rensar kattlådan)
- Jag är inte tillåten att tvätta (Lina kommer tvätta åt mig)
Första bilden från karribbien:
Och ja, jag har bikini trosor. Och NEJ, för 17565:te gången, jag är inte jessica albas dubbelgångre... och neeeej jag blev inte miss slitz i år. guud.. när ska folk börja fatta.
Jag blev faktiskt miss slitz för två år sen.
Jag blev faktiskt miss slitz för två år sen.
En liten lista:
Saker jag ska göra när jag kommer hem:
- Gå under titelt "arbetssökande"
- Äta kebabpizza
- Leva på mamma och pappa
- Bli utslängd av mamma och pappa
- Fråga lite "halvt" om jag får bo hos lina
- Blir utkastad från linas lägenhet efter 2 timmar (jag råkade bränna ner köket)
- Bli alkoliserad och hemlös
- En jätterik kille ger mig 1 miljon på gatan. Jag köper en egen lägenhet. Lägger resten av pengarna på en hästen säng och skriver en bok om "mitt liv som 21 år, alkoliserad och hemlös". Boken säljer i flera miljoner exemplar!!! Lina ber och bönar och får tillbaka mig som vän.
HA. Det skulle hon faktiskt tänkt på innan.
Att se brännskadad ut är faktiskt inne:
Jag hade verkligen min hemresa till USA planerad:
Jag skulle gå ner vid rulltrapporna till rullbandet där man hämtar väskorna sådär supersnygg. Jag skulle vara brun och alla bleka varelser skulle se på mig med avund. Jag var ju så himla brun och fräsh liksom!!!
Tyvärr har inte min vision riktigt uppfyllts än.
Jag är röd. Och då menar jag RÖD. Jag ser ut som en clown. Och allt gör ont. Jag kan inte sitta, jag kan inte ligga på rygg och inte heller på magen!!! Mina senaste timmar har jag typ stått upp (underdelen av fötterna är helt oskadda).
... men jag ska inte klaga. Även om jag ser ut som ett brännskadat offer så har vi faktiskt haft tur med vädret. Plus, röda är det nya bruna.
Har jag hört.
Jag skulle gå ner vid rulltrapporna till rullbandet där man hämtar väskorna sådär supersnygg. Jag skulle vara brun och alla bleka varelser skulle se på mig med avund. Jag var ju så himla brun och fräsh liksom!!!
Tyvärr har inte min vision riktigt uppfyllts än.
Jag är röd. Och då menar jag RÖD. Jag ser ut som en clown. Och allt gör ont. Jag kan inte sitta, jag kan inte ligga på rygg och inte heller på magen!!! Mina senaste timmar har jag typ stått upp (underdelen av fötterna är helt oskadda).
... men jag ska inte klaga. Även om jag ser ut som ett brännskadat offer så har vi faktiskt haft tur med vädret. Plus, röda är det nya bruna.
Har jag hört.
Jag mår bra utan Veckorevyns hjälp:
Jag började läsa tjejtidningar när jag var åtta. Det var en Frida och Backstreet boys var på framsidan.
När jag var 11 år gjorde jag min första diet. Den bestod av havregryn och jordgubbar. Det var ju supernyttig. Det hade jag nämligen läst i Frida och i Veckorevyn. Och sen när hade dom fel?
Jag älskade att prenumera på Veckorevyn. Varje gång jag den kom i brevlådan fick jag liksom som ett rus. Undra vad dom nu har för någon supercool diet jag kan prova? Eller livsförändrade kläder jag kan köpa.. gärna billigt från hm (och jag ska se smal ut). Men det varade bara i fem minuter. Efter det fick jag bara ångest. Jag var ju långt ifrån det jag ville vara just då. Perfekt. Jag började febrilt tänka ut en massa lösningar hur jag kunde bli perfekt. Vilka kläder jag skulle köpa. Hur jag skulle träna. Hur jag skulle äta. När jag skulle äta och träna. Och plus jag skulle vara sådär avslappnad och cool. Som en perfekt tjej ska vara.
Det menade i alla fall Veckorevyn.
Just då förstod jag inte att jag mådde dåligt på grund av att läsa ytliga tjejtidningar. För nej, det var ju mig det var fel på. Om jag bara höll min diet och tränade tre gånger i veckan, samtidigt som jag var cool, driven och avslappnad. Då skulle jag ju bli superlycklig, eller hur?!
Jag insåg först hur påverkad jag blev av alla tidningar när jag slutade läsa dom. Helt plötsligt mådde jag bra. Som mig själv. Inte en tjej som hela tiden strävar efter att vara någonting annat. För det var ju precis vad jag var.
Jag mår bra utan Veckorevyns hjälp
När jag var 11 år gjorde jag min första diet. Den bestod av havregryn och jordgubbar. Det var ju supernyttig. Det hade jag nämligen läst i Frida och i Veckorevyn. Och sen när hade dom fel?
Jag älskade att prenumera på Veckorevyn. Varje gång jag den kom i brevlådan fick jag liksom som ett rus. Undra vad dom nu har för någon supercool diet jag kan prova? Eller livsförändrade kläder jag kan köpa.. gärna billigt från hm (och jag ska se smal ut). Men det varade bara i fem minuter. Efter det fick jag bara ångest. Jag var ju långt ifrån det jag ville vara just då. Perfekt. Jag började febrilt tänka ut en massa lösningar hur jag kunde bli perfekt. Vilka kläder jag skulle köpa. Hur jag skulle träna. Hur jag skulle äta. När jag skulle äta och träna. Och plus jag skulle vara sådär avslappnad och cool. Som en perfekt tjej ska vara.
Det menade i alla fall Veckorevyn.
Just då förstod jag inte att jag mådde dåligt på grund av att läsa ytliga tjejtidningar. För nej, det var ju mig det var fel på. Om jag bara höll min diet och tränade tre gånger i veckan, samtidigt som jag var cool, driven och avslappnad. Då skulle jag ju bli superlycklig, eller hur?!
Jag insåg först hur påverkad jag blev av alla tidningar när jag slutade läsa dom. Helt plötsligt mådde jag bra. Som mig själv. Inte en tjej som hela tiden strävar efter att vara någonting annat. För det var ju precis vad jag var.
Jag mår bra utan Veckorevyns hjälp
Jag kommer ju hem i alla fall:
Jag fick just mejl från min värdpappa.
"Please empty your phone message inbox so you can receive loving and dedicated voice messages.
We miss you (sort of); this child care stuff is killing me. Cleaning is easy. I just attach the two pieces of the vacuum cleaner to the collars of Lily and Daisy and let them chase the cats around the house."
From A Friend"
Det är nästan som om jag saknar min värdfamilj redan nu. Efter sex dagar. Och nu fick jag superångest.
Om tre och en halv månad måste jag lämna dom!!!
... eller jag behöver inte det om jag inte vill. Men jag kan inte vara aupair och "bo hemma" hela livet. Jag måste bli vuxen nu. Skaffa ett hederligt arbete. Ett riktigt arbete. Och typ en lägenhet. Med riktiga möbler i. Som jag själv betalat för (eller pappa, spelar inte så stor roll).
Men ändå. Min värdfamilj är verkligen som min riktiga familj. Vi blir sura på varann, jag blir irriterad ibland. Jag vill därifrån. Men dom behandlar mig som jag vore en av dom och ger mig världens stöd när jag behöver det (den här familjen bryr sig faktiskt om mig. På riktigt.) och dom LYSSNAR på mig. Jag är inte bara någon liten anställd som har noll att säga till om. Jag är en av dom.
Hur som helst. Jag har ångest. Jag kommer storböla den femte juni. Jag kommer ha världens separationsångest.
Men jag kommer ju i alla fall hem.
"Please empty your phone message inbox so you can receive loving and dedicated voice messages.
We miss you (sort of); this child care stuff is killing me. Cleaning is easy. I just attach the two pieces of the vacuum cleaner to the collars of Lily and Daisy and let them chase the cats around the house."
From A Friend"
Det är nästan som om jag saknar min värdfamilj redan nu. Efter sex dagar. Och nu fick jag superångest.
Om tre och en halv månad måste jag lämna dom!!!
... eller jag behöver inte det om jag inte vill. Men jag kan inte vara aupair och "bo hemma" hela livet. Jag måste bli vuxen nu. Skaffa ett hederligt arbete. Ett riktigt arbete. Och typ en lägenhet. Med riktiga möbler i. Som jag själv betalat för (eller pappa, spelar inte så stor roll).
Men ändå. Min värdfamilj är verkligen som min riktiga familj. Vi blir sura på varann, jag blir irriterad ibland. Jag vill därifrån. Men dom behandlar mig som jag vore en av dom och ger mig världens stöd när jag behöver det (den här familjen bryr sig faktiskt om mig. På riktigt.) och dom LYSSNAR på mig. Jag är inte bara någon liten anställd som har noll att säga till om. Jag är en av dom.
Hur som helst. Jag har ångest. Jag kommer storböla den femte juni. Jag kommer ha världens separationsångest.
Men jag kommer ju i alla fall hem.
Framme:
Nu sitter jag här mellan två palmer.
Första timmarna här var väldigt dramatiska. Först gick min brors flickvän in i en vägg. Börjar storgråta. Två minuter efteråt berättar min pappa att vi inte bor i puerto ricos säkraste område. Hon börjar gråta igen.
Just i det ögonblicket vill jag gå in på internet. MEN DET FUNKAR INTE.
Då jag börjar också gråta.
För jag bara vet att inom dom närmsta dagarna kommer säkert mamma bli magsjuk, pappa bli tjurig, Martin kommer drabbas av tredje gradens brännskador samtidigt som hans flickvän gråter ännu mer. Alla åker in till sjukhuset men jag kan inte följa med för jag får inte plats i ambulansen. Jag får sitta i lägenheten och vänta. Helt plötsligt dör tvapparaten och jag har inget annat att göra för att underhålla mig själv än att spela kinesiskt memory på datorn (internet funkar ju inte), någon bryter sig in i lägenheten (grindarna till lägenhetsområdet slutar helt plötsligt fungera), jag blir kidnappad.
Kommer inte tillbaka.
(Dock råkar det vara så att Martin inte bränt sig än, hans flickvän har inte gråtit på över tre timmar och mamma mår inte illa. Plus att jag har internet nu. Så jag har inte blivit kidnappad... än)
Första timmarna här var väldigt dramatiska. Först gick min brors flickvän in i en vägg. Börjar storgråta. Två minuter efteråt berättar min pappa att vi inte bor i puerto ricos säkraste område. Hon börjar gråta igen.
Just i det ögonblicket vill jag gå in på internet. MEN DET FUNKAR INTE.
Då jag börjar också gråta.
För jag bara vet att inom dom närmsta dagarna kommer säkert mamma bli magsjuk, pappa bli tjurig, Martin kommer drabbas av tredje gradens brännskador samtidigt som hans flickvän gråter ännu mer. Alla åker in till sjukhuset men jag kan inte följa med för jag får inte plats i ambulansen. Jag får sitta i lägenheten och vänta. Helt plötsligt dör tvapparaten och jag har inget annat att göra för att underhålla mig själv än att spela kinesiskt memory på datorn (internet funkar ju inte), någon bryter sig in i lägenheten (grindarna till lägenhetsområdet slutar helt plötsligt fungera), jag blir kidnappad.
Kommer inte tillbaka.
(Dock råkar det vara så att Martin inte bränt sig än, hans flickvän har inte gråtit på över tre timmar och mamma mår inte illa. Plus att jag har internet nu. Så jag har inte blivit kidnappad... än)
Jag och lina är ihop:
Min unge och hennes kompisar gick in på min facebook för en tid sen.
Dom hittade den här bilden:
Jag fick förklara mig i två och en halv timme. Vad ska man säga liksom:
Förklaring 1:
"hehe, oooh, that picture, I was so fuuccking drunk!!! And when Im that fucking drunk I kiss girls. hehehe."
Förklaring 2:
"thats my girlfriend Lina. I love her. And she loves me. She got a boyfriend though... back at home. But Im her secret lover."
Det bästa med mitt jobb är nog att känna sig som en förebild.
Dom hittade den här bilden:
Jag fick förklara mig i två och en halv timme. Vad ska man säga liksom:
Förklaring 1:
"hehe, oooh, that picture, I was so fuuccking drunk!!! And when Im that fucking drunk I kiss girls. hehehe."
Förklaring 2:
"thats my girlfriend Lina. I love her. And she loves me. She got a boyfriend though... back at home. But Im her secret lover."
Det bästa med mitt jobb är nog att känna sig som en förebild.
Mina drömmar som tvättant är krossade:
Jag vet att jag kanske inte är världsbäst på att tvätta. Men kan ju inte var såhär... dålig.
Nu har jag missfärgat två (nya) linnen. Igen.
Jag som drömde att jag skulle starta världens bästa tvätteri när jag blev vuxen. Och bli superrik. På att tvätta.
Mina drömmar är boooorta.
Jag som trodde jag hade en framtid liksom!!
Jag vet... vi är snygga.
För precis ett år sedan åkte jag, malin, cicci, sebb och calle till fjällen.
Det var heeelt underbart (förutom att det var svinkallt, jag och malin åkte skidor max två minuter per dag och jag blev magsjuk och spydde galla)
Såhär snygg var jag:
Såhär snygg var Malin:
Snälla... kommentera inte en massa om att jag och Malin är det snyggaste bästisparet i hela världen.
We already know it.
Det var heeelt underbart (förutom att det var svinkallt, jag och malin åkte skidor max två minuter per dag och jag blev magsjuk och spydde galla)
Såhär snygg var jag:
Såhär snygg var Malin:
Snälla... kommentera inte en massa om att jag och Malin är det snyggaste bästisparet i hela världen.
We already know it.
Det går bra nu:
Okej. Mamma och pappa är här. Vi åker till karibbien om några dagar.Jag har nile city på dvd. Mamma har städat ur min garderob (vill kommentera att detta var helt frivilligt från hennes sida... typ) och jag ska äta korvgryta till middag.
UNDERBART!!
UNDERBART!!
Min mamma föder barn:
Imorgon ska jag jag får träffa min familj. Min alldeles egna familj!
Såhär beskrev min mamma hur det känns att se mig snart:
"det känns ungefär som jag ska föda barn"
Ni ser ju, det här kommer jag bli riktigt lyckat!
Såhär beskrev min mamma hur det känns att se mig snart:
"det känns ungefär som jag ska föda barn"
Ni ser ju, det här kommer jag bli riktigt lyckat!
Nyårsfirande i Soho:
I år gör jag revolt:
Nyår är över. Och det är nu man ska ha en massa löften och skit.
I år gör jag revolt.
Jag ska gå upp 10 kilo, börja röka, vara full jämt och klä mig i slampiga och smaklösa kläder.
Någon som är med mig?
I år gör jag revolt.
Jag ska gå upp 10 kilo, börja röka, vara full jämt och klä mig i slampiga och smaklösa kläder.
Någon som är med mig?
