Sanning med modifikation:

Jag sitter här och väntar på att Alex ska sluta på sitt jobb.

...Eller han har säkert slutat redan men jag misstänker att killen ligger i fosterställning och gråter.

Såhär låter det:

"Tina, snyft, lämna mig inte, snyft, vill inte vara utan dig, snyft." Följt av att han skriker av hjärtesorg.







(Eller så kan det var tvärtom.)

(Men jag tycker inte sånt ska vara så himlans viktigt.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0