Äta är coolt. Svälta is not.
Ibland så har jag vissa extra dagar utöver måndagar. Ibland är det för att jag har träningsverk (efter dom fåtal gånger jag har tränat) eller att tvn går sönder (jag mår så himla psykiskt dåligt då liksom). Plus när jag tycker allmänt synd om mig själv... vilket ibland kan vara ganska så ofta.
Men jag tycker inte att jag ska skämmas över det här liksom. Äta är ju så himla coolt... ju.
Så himla stolt.
Känner mig så himla stolt!
Vem vill inte vara med mig liksom?
Jocke: Vad fan ska jag göra nu? Jag slutar tidigt ikväll och skittråkigt att vara hemma!
Jag: Men kom hit då, vi kan hitta på nåt!
Jocke: ...eller så kan jag titta på Entourage
Jag: ...
Måste vara ett sjukt bra Entourage avsnitt.
Dagen då Tina blev påkörd (och det var absolut inte hennes fel)
Jag är inte så himlans skadad (vilket dock inte ska hindra er från att tycka extremt synd om mig) men jag funderar på att stämma pensionärstanten på sisådär fem miljoner dollar bara för att. Min värdmamma är faktiskt advokat.
Snart är jag rik.
Jag tror jag har hittat mitt kall:
Plus min nervvrakhet så har jag skitont i ena skinkan också. Ni undrar säkert varför.
Jo jag ramlade på en trottoar...på fifth avenue (såklart)
Jocke skrattade i tre timmar efteråt.
Men det är ju eh, roligt, att jag kan underhålla allmänheten sådär. 
Ska bara sluta längta hem först.
För att milt uttrycka mig så är jag ett nervvrak just nu.
Men jag har bara hemlängtan. Det är ju inte som om jag vore självmordbenägen just nu. Det här kan jag fixa hur lätt som helst.
Jag ska bara sluta längta hem först.
Någon som vill slåss med mig?
Han frågade om jag ville ha en personlig tränare och liksom... träna riktigt boxning, ni vet i ring.
Ehm. Ska jag säga ja eller?
Snart börjar mitt nya liv!
Inte det?
Det kostar ca 400 spänn i månaden, men jag tror, eftersom det kostar en förmögenhet att gå där så kanske jag går där, ni vet, på riktigt. Och då kanske jag kan bli vältränad? Fattar ni, vältränad!
Känner mig redan jättesmal.
Dagens dilemma:
Min rakgel tog slut efter ett ben.
Vad fan gör man då? Någon som varit med om samma sak? Vad gjorde ni?
Tacksam för svar.
I miss my friends:
Och jag saknar min tjejkompisar i CT. Jag vet att jag borde vara här och att jag har det tusen gånger bättre här än där... men jag har ingen person som jag kan åka till om jag vaknar upp en morgon och känner mig superdeprimerad. Jag har ingen att bara ringa och gråta till.
OCH DET SUGER!!!
(Det finns en möjlighet att jag har PMS idag också)
Någon som har samma problem?
Jag har målat tånaglarna. Det ser ut som jag drabbats av cancer.
Det är precis som allt annat. Rakar jag benen så ser det ut som jag har varit i slagsmål, lägger jag någon superdyr ansiktsmask får jag tusen finnar och tvättar jag håret med ett mirakelschampoo för 300 kronor så ser det ut som jag drabbats av en elchock?
Jag fattar inte... Någon som har samma problem?
Inte?
Nähe.
Inte alls något som brukar hända mig:
"Tina, din baklucka är öppen, du har slagit i två exitskyltar på parkeringen."
"Eh, jaha. MEN SÄG NÅT DÅ I SÅ FALL!!!"
Jag menar... han måste ju säga till.
Update:
Mycket va?
Allt var Magnus fel
Efter 25 minuter:
Jag: Magnus, det här känns inte rätt.. Vi är helt fel, lovar.
M: Neeej då, kör på.
Efter 40 minuter:
Jag: Men husen är ju liksom snea, ska inte Jocke bo i ett rikmansområde?
M: Men det är säkert bara sånt här innan... det ser såhär ghetto ut ibland.
Efter en timme:
Jag: MAGNUS VI ÄR I THE BRONX!!!!
M: Haha, ofan. Kul!
Jag ska aldrig mer köra bil med Magnus.
Sportskadad
Problemet med att typ bara ha killkompisar här är att jag bara får vara med om killiga grejer.
Igår spelade var jag tvungen att delta i någon himla biljardgrej och idag var det visst tennis. Vad hände med respekt för kvinnor liksom?
Jag får jätteont i armen av att spela tennis.
Mamma, I need you.
Att ta hand om en tolvåring känns så himla simpelt på något sätt.
Jag hade fel.
Mina största uppgifter under dagen är att få mitt värdbarn att göra läxorna, äta och spela piano. Guess what? Det gååår inte.
Antagligen så kan hon inte äta inför sina kompisar, antagligen så kan hon bara spela piano två på morgonen och antagligen så har hon aldrig läxor. Jag har försökt med allt, varit snäll och gullig, mutat henne med godis och tillslut blivit jätteförbannad. Ingenting hjälper.
Mamma. Hjälp. Mig.
